Jag fick möjligheten att delta i ett studiebesök (inom Programmet för livslångt lärande) i Cornwall 12–16.3. Temat för besöket var IKT i undervisningen och erfarenheten överträffade mina förväntningar på många sätt. I vår grupp fanns 16 personer från 12 europeiska länder, bestående främst av lärare och rektorer.  

 

 

 

 

 

 

 

 

Trots att Finland får fina resultat i PISA undersökningarna idag, kan vi inte anta att vi är bäst på allting. Jag tror att vi kan lära oss mycket av de övriga länderna i Europa. Precis som resten av Europa kan lära sig mycket av oss. Det existerar inget perfekt utbildningssystem och om man ständigt tror att man själv är bäst, kan det hända att de övriga utvecklar sig och en dag märker man att man stannat kvar på ett ställe och blivit i efterkälken. Efter att ha spenderat en vecka tillsammans med kollegor från olika europeiska länder kan jag ändå glädjande konstatera att jag inte skulle byta vårt skolsystem mot någon annans, men däremot kunde jag plocka in lite idéer från de övriga länderna.

Flera aktuella problem som vi har i Finland upplevs även i de övriga länderna.  Bl.a. är ungdomarna i åldern 16-18 som varken fortsätter studera eller arbeta efter grundskolan en oroande växande grupp. I England har man tagit itu med problemet med programmet RPA (Raising the Participation Age), som sätts igång fr.o.m. sommaren 2013. Målet är att alla ungdomar mellan åren 16-18 måste välja något av de följande alternativen:

• Heltidsstudier
• Arbetspraktik, t.ex. lärlingsutbildning
• Deltidsstudier eller träning ifall de arbetar, är egenföretagare eller arbetar som frivilliga minst 20 timmar per vecka

Mera om RPA här. Börja exempelvis med att läsa materialet riktat till föräldrar och till ungdomar.

Likaså kan konstateras att problematiken med användningen av IKT i undervisningen är mycket liknande på olika håll av Europa. De allmännaste problemen som upplevs är en brist på ändamålsenlig utrustning i skolorna samt problem med att välja den utrustning och den lärmiljö som ger det bästa mervärdet i undervisningen. Vidare diskuteras hur man skall integrera IKT i undervisningen och i läroplanen på bästa möjliga sätt samt skall IKT var ett skiljt läroämne eller skall det integreras i den övriga undervisningen. Här har olika länder valt olika tillvägagångssätt. Alla var också överens om att det behövs fortbildning för att förbättra undervisningspersonalens IKT kunskaper samt att ungdomarna idag måste få mer undervisning inom säkerhetsfrågor på nätet.

Ibland kan en bra idé falla på att den inte är tillräckligt välplanerad från början till slut. En rektor från Spanien berättade om deras projekt mellan lokala myndigheterna och El Corte Inglés, ett stort projekt där alla lärare i regionen fick en egna laptops för den tiden de arbetar i regionens skolor. I projektet ansvarade företaget för distributionen och upprätthållningen av den nya utrustningen. Många lärare använder idag maskinerna i sitt arbete och har en stor nytta av dem, men tyvärr fanns det en del som inte ens tog sina laptopar ur lådorna och en del gav dem till sina familjemedlemmars användning. Det största problemet var att ingen obligatorisk fortbildning erbjöds till lärarna. Liknande exempel har vi i vårt land också, exempelvis finns det flera klassrum som är utrustade med interaktiva tavlor som lärarna inte använder i den utsträckning som tekniken kunde möjliggöra. Planeringen av en tillräcklig och ändamålsenlig lärarfortbildning är med andra ord det väsentliga då man kör igång olika IKT projekt och då man tar i bruk ny IKT utrustning.

I Finland har lärarna en stor frihet och lärarna är inte resultatansvariga till någon. Den andra ytterligheten kunde vi se i England, där Ofsted är det ämbetsverk som kontrollerar utbildningens standard i landet. Ofsted gör kontinuerligt kontrollbesök där skolorna och lärarna måste bevisa att deras elever presterar bra resultat. Ur en finländares synvinkel kändes systemet mycket styvt och tidskrävande. Skolorna är beredda på inspektioner och producerar ständigt rapporter för inspektörerna som besöker skolorna med kort förvarning. Syftet med Ofsted granskningarna är att höja kvaliteten på undervisningen och inlärningsresultaten. Trots kontrollen har Englands resultat i PISA testen blivit sämre under 2000-talet och resultaten är avsevärt sämre än Finlands och vi kontrolleras ju inte överhuvudtaget. Några positiva aspekter kunde jag ändå hitta med Ofsted granskningarna. Sedan mars 2011 har Ofsted börjat samla en nationell databank med goda modeller som kommit fram under inspektionerna. Med tiden kommer denna materialbank av goda modeller att växa och en nationell materialbank av goda modeller är precis vad vi i Finland också skulle behöva. Nu har vi en hel mängd goda modeller som samlas på olika håll (bl.a. här i bloggen), men ingen sköter om detta på nationell nivå till en enda materialbank. En annan positiv konsekvens av inspektionerna gäller testandet av lärarnas IKT kunskaper. Eftersom Ofsted följer upp även detta, kan inspektörerna lättare hitta problemen och bristerna i undervisningspersonalens IKT kunskaper och därmed kan skolorna utföra de rätta åtgärderna för att fortbilda lärarna på ett ändamålsenligt sätt.

Mounts Bay Academys rapporter klara för Ofsted inspektion

 

I Cornwall diskuterades för övrigt t.ex. säkerheten på nätet och behovet av undervisning till både elever och lärare, men också föräldrar behöver information om säkerhetsfrågor. Vi besökte också några skolor och ett av dem var Mounts Bay Academy, en skola med ca 900 elever där alla har en iPad. Mera om ovan nämnda inom kort här i bloggen.

Till sist vill jag ännu påminna om att ansökningstiden för Studiebesöken går ut 30.3. Jag rekommenderar att ta denna möjlighet att knyta kontakter till resten av Europa!