Lykeion

Vasas gymnasiecampus

Igår besökte jag Campus Lykeion i Vasa. Det nya campuset skapades då Vasa gymnasium och Vaasan lyseon lukio flyttade under samma tak i januari 2012. Biträdande rektor Tomas Brännkärr berättar till mig att det bl.a. var ekonomiska orsaker som var avgörande då det gemensamma campuset skapades. Vasa gymnasium var i ett stort behov av större utrymmen och det nya utrymmet för VG byggdes därmed i samband med det finska gymnasiet.

I Vaasan lyseon lukio, eller Lyska som de kallar det i Vasa, finns ungefär 750 studerande och undervisningen sker trots det gemensamma campuset fortfarande på finska. På Vasa gymnasium, med sina ca 140 elever, undervisar man på svenska. Gymnasierna har sina skilda undervisningsutrymmen i var sin sida av campuset medan en del utrymmen är gemensamma, som t.ex. den stora och luftiga matsalen. Lyskas och VG:S läsordningar synkroniserades från och med hösten 2012 och även lunchpauserna är synkroniserad så att samtliga elever äter tillsammans årskursvis. Detta gör att eleverna hör varandras språk mer än de normalt i vardagen skulle göra. De synkroniserade läsordningarna och de synkroniserade fem perioderna under läsåret gör också att ett samarbete lättare kan genomföras inom undervisningen.

Matsalen vid Campus Lykeion

 

 

 

 

 

 

Ett exempel på detta är samarbetet som sker inom ramen av projekt ”Klasstandem”, som startade i augusti 2012 och som är ett 3-årigt samarbetsprojekt med Åbo Akademi och Vasa universitet som samarbetspartners. Projektet skall resultera i en handbok om Campus Lykeions erfarenheter kring klasstandem, innehållande tips, exempel på övningar och goda modeller. Klasstandem genomförs i de båda inhemska språken i kurserna FINA2/RUA3, FINA6/RUA6 och FINA7/RUA7. Dessutom erbjuds en extra insatt tandemkurs på höstterminen som är främst riktad till andra årets studerande. Rektorerna koordinerar samarbetet så att kurserna går under samma tidpunkter. I kurserna deltar ca 25 studerande från båda skolorna. De studerande indelas inledningsvis i par enligt önskemål som kartläggs i en intresseblankett innan kursens start. Under kursen hålls en lektion i veckan alltid med den egna klassen och de två övriga lektionerna är s.k. tandemlektioner. På Åsa Löfs (VG) finska lektioner talar paren finska tillsammans medan de under Heli Koskinens (Lyska) svenska lektioner talar svenska. De studerande har därmed turvis rollen som den som lär sig och den som lär ut. De studerande fungerar som språkmodell och är som stöd i den andras inlärning under lektionerna. Meningen är att tandemlektionerna skall vara så kommunikativa som möjligt och att arbetsmetoderna skall vara varierande. Som resultat av tandemkurserna hoppas man bl.a. att tröskeln till att använda det andra inhemska blir lägre för de studerande och att de studerande blir bekanta med den finska / finlandssvenska kulturen. Här är en del kommentarer av eleverna efter den första frivilliga kursen förra hösten:

Tämä oli kiva ja uudenlainen kokemus!

Opin uusia sanoja, tutustuin uusiin ihmisiin ja oli mukavaa.

Kivaa vaihtelua, erilainen tapa oppia

Hyvää kurssissa on ollut yhteishenki ja tuloksellisuus

Varierande program

Jag har fått möjlighet att faktiskt tala finska

Kursen borde göras obligatorisk

Käytännön kielen oppiminen helpompaa, kielikorva kehittyy

Oppii kielen lisäksi kulttuuria ja sen miten arkitilanteissa toimitaan ja puhutaan

Ehkä tietynlaiset sanastot ja kieliopit jäävät vähemmälle, mutta puhekurssina (ja tietynlaisena puhumisen rohkeuden kurssina) se on erittäin hyvä

Den är rolig = man lär sig snabbare och mångsidigare

Förutom tandemlektionerna, har skolorna samarbetat bl.a. kring temadagar. Tomas berättar åt mig att han inom historia och geografi kommer att börja samarbeta med Lyskas ämneslärare. Man har velat underlätta möjligheterna till samarbete mellan skolornas lärare genom att ha ett gemensamt lärarrum (dock med två skilda sidor). Lärarnas arbetsrum byggdes också nära varandra, så att möjligheten till samarbete inte skulle falla på att lärarna arbetar på olika håll av byggnaden. Även skolornas administrationer ligger nära varandra och vi hinner också snabbt sticka in oss hos Lyskas rektor Kari Kukkohovi under vår rundvandring runt campuset. I skolorna har man gått öppet mot förändringarna, som skett steg för steg och Tomas berättar att de fortfarande har mycket jobb kvar i den stora förändringsprocessen.

Stämningen på campuset känns mycket positiv och erfarenheterna från Vasa kan säkert andra skolor ha en stor nytta av. Alla behöver ju inte flytta under samma tak, men man kunde öppna den egna skolans dörrar och samarbeta med de finska skolorna i den egna kommunen eller varför inte samarbeta på distans med en skola i t.ex. landets östra delar. Ett sådant samarbete skulle gynna alla parter, eleverna lär sig det andra inhemska språket bäst genom att kommunicera. Och på samma gång bekantar sig eleverna med de nya vännernas kulturer och förhoppningsvis minskar fördomarna till följd av samarbetet då eleverna märker att de är mer lika än de tror.