När vi på Sursik skola 2010 ansökte om lärmiljöpengar för att utveckla användningen av skolbiblioteket (projekt Skolbiblioteket i fokus) så var ett av delmålen att göra upp en strategi för hur vi undervisar eleverna i informationssökning och informationshantering. Vi hade klart för oss vart vi ville nå, nämligen att alla våra elever ska bli skickliga i att söka information och att sen kunna värdera och använda informationen de hittat. Men hur vi skulle nå målet var rätt oklart.

Bakgrunden till detta behov av informationskompetens är givetvis att det samhälle som vi lever idag på några få år helt har förändrats vad det gäller informationsspridning. Användningen av internet, spridningen av smarttelefoner och läsplattor har ökat tillgången på information. Mängden information har med andra ord mångdubblats och vi har tillgång till denna i det närmaste oändliga mängd information i stort sett hela tiden. Det ökade bruket av sociala medier gör att vem som helst också kan sprida vilken information som helst. Vilka är då de konkreta kunskaper och färdigheter man i denna nya värld behöver? Och vem tar ansvaret i skolan för att man lär eleverna dessa kunskaper och färdigheter? Med andra ord: Vem gör vad och när?

Om alla skolor hade tillgång till en heltidsanställd skolbibliotekarie så skulle man inte behöva ställa de ovan nämnda frågorna. Det skulle helt naturligt falla på skolbibliotekariens lott att ta huvudansvaret för undervisningen i informationskompetens, givetvis i samarbete med ämneslärarna. Nu saknar de flesta av landets skolor en sådan resursperson, vilket gör att uppgiften ytterst faller på den enskilda läraren som väljer när och hur mycket man inom sin övriga undervisning fokuserar på dessa frågor.

Fastän Sursik skola har ett nytt och ändamålsenligt bibliotek så saknas en skolbibliotekarie på heltid. Vi var i stället tvungna att fundera ut en strategi för att se till att alla elever får en viss dos informationskompetens inom den vanliga undervisningen. Hur gjorde vi? Carola Sjöblom som har huvudansvaret för skötseln av skolbiblioteket samlade lärarna ämnesgruppsvis och diskuterade vad de från tidigare tar upp i sin undervisning. Sen sammanställde Carola tillsammans med modersmålslektorn Ann-Christine Enqvist en förteckning över vilka kunskaper och färdigheter som bör ingå i undervisningen och fördelade dessa på de olika ämneslärargrupperna. Dessutom så bestämdes också under vilket skolår man behandlar de olika momenten. Läs HÄR hur Sursik skolas modell ser ut.

Gästskribent:
Carola Sjöblom, biträdande rektor vid Sursik skola, Pedersöre